Att kunna läsa innebär också att kunna delta i samhället. I 200 år har punktskriften förändrat livet för människor världen över. Linda Eriksson är en av dem som kan berätta om hur betydelsefull punktskriften är. Läs en intervju med henne från kommande Vi Punktskriftsläsare.
Möjligheten att läsa är också en livsviktig del i krisberedskapen. Samtalscirklar på bibliotek kan vara viktiga arenor för att nå ut med beredskapsarbete. Därför deltar MTM nu i ett forskningsprojekt som undersöker vilka hinder som personer med olika förutsättningar möter för att aktivt delta i krisberedskapsarbete.
Dessutom uppmärksammar vi både Nobelpriset i litteratur och Dyslexipriset - och tipsar om vilka som nominerats till vårt eget pris Läsguldet.
Foto: Apelöga/MTM.
Samtalscirklar som ett sätt att utforska hur fler kan bli inkluderade i krisberedskap
Fler behöver bli inkluderade i kris- och krigsberedskap. Därför deltar MTM i ett nytt samverkansinitiativ tillsammans med Lunds universitet och Biblioteken i Malmö som syftar till ökad inkludering.
– Folkbiblioteken har en viktig roll att förmedla information till hela samhället.
Den som har en funktionsnedsättning kan ha andra behov än en normfungerande person. Samverkansinitiativet ska undersöka vilka utmaningar och hinder som personer med olika förutsättningar har för att aktivt delta i krisberedskapsarbete, konstaterar Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare på MTM.
Ny ansökningsprocess till Legimus för studenter införs januari 2026
Med start vårterminen 2026 inför MTM en ny ansökningsprocess för hur det går till när högskolestuderande söker och får tillgång till Legimus.
Det ska bli tydligare för registrerare och studenter att det är MTM som beslutar om tillgången till Legimus. Nu finns en ny faktasida om ansökningsprocessen på mtm.se.
Linda Eriksson på besök på MTM. Foto: Anette Säfström/MTM
Punktskriften gör att Linda Eriksson kan delta i evenemang precis som seende
När hon som 7-åring lärde sig läsa på punktskrift var det som att lösa en gåta. Idag kan hon läsa vad hon vill, när hon vill tack vare digital teknik. I kommande nummer av Vi Punktskriftsläsare berättar Linda Eriksson om vad punktskriften möjliggör för henne.
Högskoleprovets svåra ord väcker frågan – när ska språket vara lätt, och
när får det vara svårt?
Återstoden,
fingerad, vånda.
Tre ord från högskoleprovets ordförståelsedel. De kan vara svåra att förstå för
vissa, och enkla för andra. För några kanske de helt enkelt känns ålderdomliga,
för vissa är användandet av dem ett sätt att ge en text en rytm eller fylla den
med en viss känsla.
Vi ställde några frågor till MTM:s språkexpert Maria
O’Donnell om varför ett enkelt språk kan vara både rikt och inkluderande, och
när det är läge att använda de svårare orden.
Den 20 november är det dags för Lättlästdagen 2025. Det blir en spännande och lärorik heldag för dig som är intresserad av språk, läsning och begriplighet, eller som arbetar med personer som har behov av lättläst litteratur.
Kom och lär dig mer om att skapa ett inkluderande klassrum, om bokcirklar som förändrar och om hur shared reading påverkar förståelsen av text. Dessutom bjuds fina möjligheter att mingla med engagerade personer från skola, bibliotek och andra som delar passionen för läsning och delaktighet.
Vid en ceremoni den 9 oktober mottog hon priset från Dyslexiförbundets beskyddare Prins Carl Philip. Helene Ehriander tilldelas priset för att hon introducerade läshundar i Sverige, en metod som gör att läsning upplevs som mindre kravfylld. Stort grattis!
En kulturpedagog från Umeå, en
biblioteksadministratör från Piteå och ett läsombud från Lessebo. Ja, det är våra tre finalister som kan vinna årets upplaga av Läsguldet.
Läs nobelprisvinnaren i punktskrift och som talbok
Den ungerske författaren László Krasznahorkai är årets nobelpristagare i litteratur. Hans verk kännetecknas ofta av en dyster syn på världen men också av humor. Motiveringen från Svenska Akademien lyfter fram hans ”visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”. I Legimus finns tre av hans böcker i punktskrift och fem som talbok.
I Stigs resa får vi följa Stig när han tvingas bryta upp från sitt gamla liv, och ger sig ut på en resa. Trots att han egentligen inte vågar. I Lena Sjöbergs lättlästa berättelse ser vi Sverige från ett tåg och känner doften av både palt och falafel.
I boken undersöker Lena Sjöberg hur en man påverkas av att bli lämnad. Tankar om uppbrott, mod och rädslan att bli övergiven får ta plats i huvudkaraktären Stigs inre och och det förändrar honom:
– En kris kan bli början på någonting nytt och oväntat. Och ett uppbrott kan kanske göra att man hittar modet att ta sina första stapplande steg vidare, säger Lena Sjöberg.
